Varning för ras

Alla står och håller masken, jag håller mej för skratt
Det förväntas av en värdig person
Men om det är sant att du är hermelin och jag är katt
Har den sanningen sin modifikation

Det är råläskigt att blogga. Man vill inte sätta sig i den situationen att folk tror jag söker uppmärksamhet. Eller att folk tror jag jag förväntar mig en speciell respons. Ett ledsamt inlägg är ju nästan döden. Tänk om folk tycker synd om mig. Det känns så märkligt, haha. Jag vill bjuda er läsare på något, och inte tvärtom. Varför jag skriver detta? Ingen aning. Hade inte direkt planerat att skriva något djupt eller emotionellt. Jag är dock jävligt fundersam på hur man skriver för att inte se ut att försöka imponera, alternativt locka fram tycka synd känslor. Hur får man egentligen fram den där glimten i ögat när man skriver ett inlägg här? För den har jag. Nästan varje dag.

Jag noterade precis att ingen läser min blogg. Det känns liksom än mer larvigt att behöva sprida ut den till folk. Nej, jag är tveksam på att det här är min grej. Jag är ingen försäljare. Men jag tycker dock det är kul att skriva. Så jag fortsätter.

Cheers

Kommentarer
Postat av: tägner

haha jag är grym på att läsa din blogg, eller haha kom påre nyss

2008-08-26 @ 13:45:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0